Den nya japanska naturvinsvågen

Mötet med den nya japanska vinkulturen var verkligen en wow-upplevelse för oss – kanske den största sedan vi för första gången började dricka naturliga viner. En lite pirrig och upprymd känsla av att världen just har blivit en aning större; att det plötsligt fanns så mycket mer att få upptäcka, lära känna och vara nyfiken på.

För de japanska vinerna är verkligen något annat – ett helt nytt spektrum av färg, doft och smak – med en omisskännlig adress och ett egensinnigt uttryck som ligger en bit bortom det vi är vana vid.

För oss är det i kombon av poppig frukt, lekfulla experiment och pricksäkert hantverk som det där så speciella uppstår.

Det japanska klimatet är egentligen inte optimalt för att odla vin. Somrarna är varma och fuktiga med häftiga regnstormar och under vintern kommer på sina håll metervis med snö. Därför är majoriteten av de druvor som odlas här så kallade hybrider som har utvecklats särskilt för att kunna växa under tuffa förhållanden.

De flesta kommer från USA och har namn som Delaware, Niagara, Steuben och Campbell men det finns också en rad japanska hybrider som är korsningar mellan ursprungliga asiatiska druvor och europeiska eller amerikanska sorter, typ Kyoho, Muscat Bailey A, Neo Muscat och Yama Sauvignon.

Nästan alltid odlas druvorna i pergola, för att frukten ska få skydd från sol och regn och för att frisk luft ska kunna fläkta in underifrån.

Det gör att det japanska vinlandskapet också rent visuellt skiljer sig en hel del från hur det brukar se ut i Europa och resten av världen. De små vingårdarna bildar ett lapptäcke av grönt lövverk som liksom svävar någon meter ovanför marken, på fälten nere i dalarna och upp över sluttningarna mot bergen.

I Japan brukar man prata om hybriddruvorna som table grapes, bordsdruvor, och de allra flesta har historiskt odlats för att bli juice eller ätas upp som färsk frukt.

Om man generaliserar lite så har de ofta en fruktig och blommig aromatik med rökiga mineraltoner och ibland också ett drag av något lite syntetiskt, i stil med vingummi, finska marmeladkulor eller japansk Mentos med druvsmak. I USA säger man foxy om den här smaken.

I vinvärlden har hybriderna länge förbisetts och bespottats eftersom de inte anses kunna producera ”fina viner” med någon vidare komplexitet. I Europa har det länge också varit förbjudet att odla hybriddruvor, enligt samma motivering.

Men i Japan är det hybriddruvorna som står för lokal tradition och kultur – kalla det terroir om du vill – och den nya japanska vinkulturen har uppstått i mötet just mellan de fruktiga bordsdruvorna och moderna idéer om naturlig vinmakning.

Under det senaste decenniet har det poppat upp mängder av nya vinerier och unga vinmakare som väljer att lyfta fram de lokala druvornas speciella egenskaper och gör dem till utgångspunkten för en egen identitet.

Samtidigt hämtar man fritt och förutsättningslöst hem influenser från den globala naturvinskulturen, som ända sedan 90-talet levt ett eget parallellt liv på krogar och barer i Tokyo, och på ett självklart sätt format den yngre generationen japanska vinmakare.

För eftersom det inte finns någon egentlig egen vintradition att tala om i Japan, så finns heller inga direkta ramar eller regler för vad ett japanskt vin ska vara. Det gör att det mesta blir möjligt och bland många av de mest spännande, moderna producenterna finns en lekfull nybyggaranda och lågmält punkig experimentalism som vi tycker är otroligt inspirerande att följa.

Med skalmaceration, samjäsning av druvor i olika färg, flaskjäsning (pétnat), amforalagring och minimal användning av svavel görs levande, lättillgängliga viner med massor av josig frukt men också en diskret och skör elegans.

Mer eller mindre medvetet är det också viner som på ett fascinerande sätt samspelar med mer traditionella japanska smaker baserade på fermentering, umami och mjuk sötma. Begrepp som delicate och savoury återkommer ofta/alltid för att beskriva vad man vill åt i ett vin.

Egentligen kanske det inte borde vara några direkta konstigheter, men det är ändå banbrytande att omfamna och lyfta fram de enklare hybrid- och bordsdruvorna på det sätt som har gjorts i Japan under de senaste fem-tio åren.

I våra ögon påminner utvecklingen en hel del om hur exempelvis Fruktstereo och Brutes de senaste åren vidgat idén om vad som går att göra med cider och svensk frukt – eller om hur vinmakare i Ontario, Vermont och New York medvetet börjat luckra upp gränserna mellan druvor och allt annat som växer under solen och går att jäsa.

Vi kallar det ~ en ny våg av levande viner ~ och vi hoppas, och tror, att du kommer att bli lika förtjust som vi.